Duke Ellington medverkandei “The Evolution of Jazz”

Duke Ellington medverkandei “The Evolution of Jazz”

Duke Ellington ansesvara en av de störstafigurernaihistorienomamerikanskmusik. Edward Kennedy “Duke” Ellington föddesi Washington, D.C. 29.
Hans föräldrarvar James Edward och Daisy Kennedy Ellington. De uppfostrade Duke somenda barn tills hanssyster Ruth föddesnär Duke var 16 årgammal.

Duke hade somtonåringstormusikalisktalang. Tidigtisittmusikaliska liv började Duke intressera sig för en nytypavmusiksomsenarekallades jazz. Attbasera sin karriärpå en nyidékanskeintevar smart, men Duke tog den riskenochblevi sin tur en avAmerikasmestkändamusiker.

Hertigesförstajobbvari en myndighet. Han var en kontoristsomfickminimilönochknapptöverlevde. Hon organiseradedansbandförbröllopoch fester med extra pengar. Hans morlärdehonomspela piano. Iblandanvändehan den härinformationenochspeladepånågradanspartierochbröllop.
Efter Dukes förstajobbblevhanmerintresseradavmåleriochkonst. Under någraårmåladehanoffentligaaffischer. Duke bestämde sig sedan förattbildasitteget band. Vid dennatidpunktihans liv börjadesakeroch ting förändras till detbättreför Duke, men inteförlänge. Vid den tidenutvecklades den härnyamusikenbaraochficksenarenamnet jazz. Under den tidenansågsdetvaralågtochvulgärteftersommusikväxtedirektfrånsvartkultur. Under de förstaårenvarseparationen en av de värstapunkternaihistorien. Jag trorattdetvardärför Duke Ellington var en av de viktigasteindividernaijazzenstillväxtochutveckling.

Under Dukes långakarriärspred sig långsamtnymusikfrån barer ochsalonger till dansochnattklubbarochsåsmåningom till konsertscenen.

Med tidenblev jazz en allmänterkänd form avkonstochsägsvara den endasannaformensomharsittursprungi den amerikanskasjälen.

Vid 1960-talet hade Duke rest runt ivärldensåmångagångeratthanvarkändsom den inofficiellaamerikanskaambassadören. Duke’s band hade spelatiRyssland, Japan, Latinamerika, FjärranÖstern, MellanösternochAfrika.
Duke självvar en elegant man. När vita tittadepå den svartamannenochhansmusiklyckades Duke föravärdighet till varoch en avhansframträdanden. En gångbeskrevjazzhistorikern Leonard Feather Duke: “En tum över 180 cm lång, solid byggd, hade han en medfödd glans somskulle ha gjortdetmöjligtförhonomattgåuturlerpölen med osläckligvärdighet.”

Duke privatlivvarettmysterium.

Ävenomhan hade mångavänner, berättadehanaldrigalltom sig själv. Han skyddadeofta sin integritetförmodligenföratthan hade så lite av det. Men närhanvarensamarrangeradehannästanalltidattbandetskullespelanästalåtochtänkteellerförbereddealltidnågotsombandetkundegörainästaföreställning.

Duke lockadenågraavhansbandetsstörstamusiker. Pågrundavdettahardetsagtsattmångaav Dukes låtarärnästanomöjligaattkopieraexaktutan den personligastilen hos originalmusikerna. Bland annatvar Duke kändfördetfaktumatthansskolmusiklärare, fru Clinkscales, somspelade piano, alltidvar en inspiration förhonomattbarasätta sig nerochbörjaleka med några toner, somvanligtvisblevstora hits.

Hans bandetstvåmestkändamusikervartrumpetspelarenWhetsolochsaxofonisten Hodges. Närbandetspopularitetförändradesblevsaxofonisten Hodges den mestbetaldaartisteni USA.

På 1920-talet blev “jazz-eran” kändeftersom jazz hade slagitsittförstautbrottavpopularitet. På den tiden lade Duke till en ungtrummissomheter Sonny Greer. Någraårefteratt Greer anställdeskom Dukes band in på en riktigtsvår plats. De sattofta fast pågatanutanpengarochingen plats attgå. Duke ochhans band varoftakvarförattgöragrovainspelningarförbaranågra dollar förattköpa en måltid.

Hösten 1927 hade turenträffat Duke igen.

Duke bandchef Irving Mills hade hörtatt den prestigefylldabomullsklubbenletadeefterettnytt band ochomedelbartbörjade Irving slåssför Duke. Duke ochhans band öppnade den 4 december 1927 förattmöta en galenpublikåskådaresomväntarivrigtpå Dukes senastelåtar. Duke’s band blevmycketvälmåendeoch de hade sin egen plats på Cotton Club-golvet med speciellbelysningochboende.